Löneutvecklingen 

Uppdaterad: 30.5.2017 - Uppdateras nästa gång: 30.8.2017
   
 
 
Dela på

Löntagarnas förtjänster steg under januari–mars med 0,3 procent

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter steg löntagarnas nominella förtjänster under januari–mars 2017 med 0,3 procent jämfört med januari–mars året innan. Reallönerna sjönk med 0,7 procent jämfört med första kvartalet året innan, eftersom ökningen av konsumentpriserna var snabbare än ökningen av förtjänstnivån.

Offentliggörande

Källa:
Statistikcentralen / Förtjänstnivåindex


Beskrivning av indikatorn

Förtjänstnivåindexet beskriver den kvartalsvisa utvecklingen av de heltidsanställda löntagarnas medelinkomst för ordinarie arbetstid efter sektor, näringsgren och löntagargrupp. Skatter eller arbetstagarnas socialskyddsavgifter har inte avdragits från medelinkomsten. På basis av indexmaterialet räknas dessutom uppgifter om medelinkomster efter arbetsgivarsektor och näringsgren.

Löneutvecklingen är en central indikator för tillståndet på arbetsmarknaden. Därför återspeglar en höjning av lönerna och inkomsterna i hög grad också utsikterna för hela samhällets utveckling. Löntagarnas inkomstnivå har en stor påverkan på verksamheten inom flera samhällssektorer, t.ex. hur livskraftiga handeln och näringslivet är, hur mycket priserna stiger och därmed också på privathushållens köpkraft samt överlag på den nationella ränte- och låneutvecklingen. Genom följdeffekterna kommer löntagarnas inkomstutveckling fram i andelen sociala utgifter inom den offentliga sektorn samt genom inkomsterna och inkomstskillnaderna i medborgarnas socio-ekonomiska ställning.

Vid sidan av löntagarnas nominella inkomster bör man i högre grad granska hur medborgarnas och hushållens reallöner och -inkomster utvecklas. I ett större perspektiv sätts löneutvecklingen i relation till inflationen och höjda levnadskostnader, då man kan inrikta granskningen på hur medborgarnas levnadsstandard och utkomster har utvecklats. Lönerna borde också stiga i samma takt som levnadskostnaderna. I löneutvecklingen är det också viktigt att granska hur inkomsterna varierar mellan den privata och den offentliga sektorn, och hur omstruktureringarna inom näringslivet märks i löneutvecklingen. Utöver lönenivån bör man analysera utvecklingen av andelen löntagare i samhället.

Löne- och inkomstutvecklingen bör också ses som en jämställdhetsfråga, där man lyfter fram löneskillnaderna mellan könen och inom samhällets olika sektorer. Samhällets lönestruktur bör vara rättvis och jämlik. Det finns dock klara skillnader i inkomstnivån mellan män och kvinnor och det finns också löneskillnader mellan arbetstagare med samma utbildningsbakgrund och samma arbetsuppgifter. Under det senaste årtiondet har kvinnornas inkomster närmat sig männens, men löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora.

En central prioritet när det gäller att lösa brister i jämställdheten är att koppla samman jämställdhetsfaktorer med den offentliga sektorns lagstiftningsarbete. Genom jämställdhetslagstiftningen har statsrådet i sin ekonomiska politik och arbetsmarknadspolitik förbundit sig att lyfta fram ojämställdheten i arbetslivet. Detta gör man bl.a. genom att främja kvinnornas karriärutveckling och genom att undanröja hindren för att kombinera arbete och familj. I åtgärderna mot jämställdhetsproblemen är det viktigt att förstå att ojämställdheten i samhället inte endast begränsas till inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor. Det krävs en mångsidig jämställdhetslagstiftning som beaktar de olika samhällssektorerna för att möjliggöra att jämställdhetsfrågor definieras på ett omfattande sätt. I den offentliga förvaltningens jämställdhetspolitik prioriteras därför en integrering av jämställdhetsfrågorna, dvs. att jämställdhetsperspektivet tas med som en del av den offentliga sektorns verksamhet och beslutsfattande.