Åldersstruktur 

Uppdaterad: 29.3.2017 - Uppdateras nästa gång: 30.3.2018
   
 
 
Dela på

Arabiskan blev den tredje största gruppen med ett främmande språk som modersmål

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen bodde 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland i slutet av år 2016. Den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna som den tredje största gruppen i Finland som har ett främmande språk som modersmål. Antalet som talar arabiska som sitt modersmål uppgick till 21 783 personer.

Offentliggörande

Källa:
Statistikcentralen / Befolkningsstruktur


Beskrivning av indikatorn

Statistiken över befolkningsstrukturen beskriver finska och utländska medborgare, som vid årsskiftet är fast bosatta i Finland. I statistiken ingår uppgifter om befolkningens boningsort, kön, ålder, civilstånd, språk, nationalitet och födelseland liksom uppgifter om maka/make och samtliga barn samt föräldrar.

Uppgifterna fås ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem enligt situationen vid årsskiftet.

Befolkningens åldersstruktur och mängden sysselsatt befolkning har vittgående verkningar för samhällsekonomin och hela samhällsutvecklingen. Befolkningens åldrande inverkar direkt på ökningen av de totala offentliga utgifterna, ekonomins stabilitet och den ekonomiska försörjningskvoten. Utöver åldrandet inverkar de ekonomiska konjunkturerna och underskottet i de offentliga finanserna, som beror på den minskade totala efterfrågan, på ökningen av de offentliga utgifterna. Förändringarna i åldersstrukturen har också mångskiftande effekter på åtgärderna för att stabilisera den offentliga ekonomin.

Tillsammans med arbetsmarknadens förändrade omvärld och omstruktureringar samt svaga ekonomiska konjunkturer kan befolkningens åldrande under de närmaste åren märkbart öka trycket på statsekonomin till skärpt beskattning. Förutom skattepolitiken ökar den snedvridna försörjningskvoten, som beror på att befolkningen åldras, behovet av att öka mängden sysselsatt befolkning genom att man utvecklar invandringspolitiken och aktiverar migration från utlandet. Förutom samhällsekonomiska effekter skapar åldersstrukturen problem särskilt för sysselsättningsutvecklingen på glesbygden och när det gäller en regional uppdelning av nivån på försörjningskvoten.

De negativa verkningar som den nuvarande åldersstrukturen har för arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten är mycket stora och hotar finansieringen av välfärdssamhället. Även om den risk som finns att kostnaderna för vård och omsorg ökar, som hänger på vid hur gott hälsotillstånd framtidens åldringar är, är det mycket sannolikt att pensions- och omsorgskostnaderna kommer öka i samma takt som den arbetande befolkningen åldras. När det gäller kommande utgifter spelar utbildnings-, arbetskrafts- och invandringspolitiken och deras verkningar en stor roll för sysselsättningsgraden och höjningen av skattegraden.