Valdeltagande 

Uppdaterad: 30.4.2015 - Uppdateras nästa gång: 30.4.2019
   
 
 
Dela på

Valdeltagandet på samma nivå som i det föregående riksdagsvalet


Valdeltagandet bland finska medborgare som bor i Finland var 70,1 procent, dvs. 0,4 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2011. Valdeltagandet steg i Ålands, Lapplands, Mellersta Finlands och Uleåborgs valkretsar. Livligast röstade man i Helsingfors valkrets, där 75,1 procent av de röstberättigade röstade. Livligare än genomsnittet röstade man också i Nylands (72,4 %), Vasa (72,0 %), Egentliga Finlands (71,0 %) och Birkalands (70,5 %) valkretsar.

Antalet röstberättigade uppgick till totalt 4 463 333 personer. Antalet röstberättigade bosatta i Finland uppgick till 4 221 237 och i utlandet till 242 096. Valdeltagandet bland utlandsfinländare var 10,1 procent, vilket är 0,5 procentenheter lägre än i det förra riksdagsvalet.

Källa:
Statistikcentralen / Riksdagsval


Beskrivning av indikatorn

Indikatorn beskriver röstningsprocenten i riksdagsvalen för finska medborgare som är bosatta i Finland. Röstningsprocenten berättar andelen röstande i proportion till alla röstberättigade.

Många olika faktorer påverkar valdeltagandet. Till dessa hör bl.a. medborgarnas utbildningsnivå, socioekonomisk ställning, partitillhörighet och annat politiskt engagemang samt hur medborgarna upplever påverkningsmöjligheterna vara överlag. Andra faktorer som påverkar valdeltagandet är ålder, kön, civilstånd och kulturell bakgrund. Utöver detta avspeglas tidpunkten för valet och valens politiska betydelse i valdeltagandet. Deltagandet varierar också mellan olika val. I de senaste valen har valdeltagandet varit högre i riksdags- och presidentval än i kommunal- och europaparlamentsval. Kvinnornas valdeltagande har varit högre än männens under de tre senaste årtiondena. Indikatorerna som mäter politiskt deltagande visar ett allmänt minskat intresse bland medborgarna för särskilt val- och partideltagandet.

Valdeltagandet ger inte en fullständig bild av politiskt deltagande i Finland. Det politiska deltagandet kanaliseras utöver valdeltagandet genom politiska organisationer och annan frivilligverksamhet. Formerna för deltagandet har under de senaste åren ändrats och är numera lättare till sin natur då man från traditionell organisationsverksamhet har övergått till verksamhet som är anknuten till fritidsorganisationer och hobbyorganisationer. Dessutom har sociala medier och andra elektroniska informationsnät gjort det möjligt för medborgarna att organisera sig på eget initiativ och samtidigt ökat alternativen för politisk verksamhet.

Att sammanställa och upprätthålla indikatorer som beskriver valdeltagande och andra former av frivilligdeltagande är ett viktigt led i bedömningen av hur väl det politiska systemet fungerar. Genom att rösta har medborgarna möjlighet att ta ställning till de politiska alternativ som de olika partierna och kandidaterna representerar. Genom valdeltagandet kan man göra indirekta bedömningar av det politiska systemets tillförlitlighet. I Finland har valdeltagandet traditionellt varit den vanligaste formen av politiskt deltagande. De indikatorer som beskriver valdeltagandet är en del av de andra demokratiindikatorer som gör det möjligt att följa demokratins läge på lång sikt. Informationen om medborgarnas politiska deltagande betjänar den offentliga förvaltningens forsknings- och utvecklingsbehov, och dessutom ger de förvaltningen en möjlighet att åtgärda oönskade utvecklingstrender i det politiska systemet. De mått som beskriver det samhälleliga deltagandet stöder bedömningen av samhällets helhetsutveckling.