Utvecklingssamarbete 

Uppdaterad: 7.10.2013 - Uppdateras nästa gång: 12.8.2014
   
 
 
Dela på

Finlands officiella utvecklingssamarbete (Official Development Aid, ODA) gick upp till 0,54 procent av bruttonationalinkomst (BNI), vilket motsvarade det minimimål (0,51 av BNI) som Europeiska unionen satt för gamla medlemsstater (EU-15) år 2010.

Källa:
Utrikesministeriet, Utvecklingspolitiska avdelningen


Beskrivning av indikatorn

Källor:

Officiella utvecklingssamarbetet: Utrikesministeriet, Utvecklingspolitiska avdelningen

Bruttonationalinkomst, BNI: Statistikcentralen

Utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Genom utvecklingspolitiken påverkar man på ett konsekvent sätt och med hjälp av hållbar utveckling de globala ansträngningarna att eliminera fattigdomen på ett ekonomiskt, samhälleligt och miljöekonomiskt sätt . Finlands mål för utvecklingspolitiken är utöver att minska fattigdomen och ojämlikheten att stödja utvecklingsländerna på lång sikt genom att stärka ländernas egna resurser så att utvecklingsländerna kommer ur sitt biståndsberoende. Genom utvecklingssamarbetet stärker man förvaltningen av den offentliga ekonomin, förbättrar de olika förvaltningsområdenas funktion och tillgången till service, stöder näringsverksamheten, stärker det civila samhället och minskar korruptionen i utvecklingsländerna.

Indikatorerna för utvecklingssamarbete stöder granskningen av utvecklingsanslagens nivå men även bedömningen av utvecklingspolitikens konsekvens, kvalitet och effekter. När man bedömer den utvecklingspolitiska verksamhetens resultat och effekter är det dessutom viktig att få en täckande helhetsbild av förhållandet mellan utvecklingssamarbetet och de andra politikområdena.

Forskningen och statistikföringen gällande indikatorerna för utvecklingssamarbetet är kopplat till en bredare utvärdering av effekterna av politiken. Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling grundar sig på principen om att de ekonomiska och sociala konsekvenserna och miljökonsekvenserna av beslutsfattandet bör granskas samordnat i den politiska verksamheten. I EU:s strategi om hållbar utveckling inbegriper hållbarheten att man beaktar klimatförändringen, energin samt den ekonomiska och sociala hållbarheten. Konsekvenserna av de globala belastningarna, såsom klimatförändringen och strukturella problem i den internationella ekonomin, framhävs särskilt i de fattiga länderna och i fattiga områden. Det finns beröringspunkter mellan den globala hållbara utvecklingen och den sociala utvecklingens processer, och strävan är att integrera dessa två politikprocesser till en helhet. Strategin för hållbar utveckling stöder uppfattningen om att ekonomisk tillväxt och sysselsättning är förutsättningar för hållbar utveckling. Syftet är att lyfta fram vikten av hållbar utveckling som en allmän ram för samhällspolitiken.

Finlands utvecklingspolitik grundar sig på de mänskliga rättigheterna, och dessa inbegriper såväl medborgerliga och politiska rättigheter och friheter som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Utvecklingspolitiken strävar efter att svara på de utmaningar som en föränderlig omvärld och framtiden ställer. I Finlands utvecklingssamarbete framhävs även principerna för hållbar ekonomi. För att målen ska nås krävs att även de andra politikområdena såväl i det biståndsgivande landet som i partnerlandet som påverkar utvecklingen ska minska fattigdomen. Därför betonas vikten av att de olika politikområdena är följdriktiga i utvecklingspolitiken.